Det jag behöver…
Stämningen i rummet var laddad. Det var mörkt när han kom in, och hon stod vid fönstret med ryggen emot honom. Hon var klädd i en vid t-shirt och barbent. Från CDn och högtalarna, som hon alltid hade med sig, kom det svag musik, antagligen Bryan Adams. Redan vid dörren kände han lukten från den parfym som alltid omgav henne. Det var en doft som aldrig var påträngande, fanns liksom bara där, men den var i allra högsta grad en del av henne.
Han ställde sig bakom henne, utan att säga ett ord. Hon lutade sig bakåt mot honom med en belåten suck, hennes huvud passade perfekt in vid hans axel när de stod så. Han lade armarna om henne, och så stod de tysta en stund.
– Precis så här är det, sa hon plötsligt och gjorde sig lös. Bryan Adams hade tystnat och lämnat över musiken till Uno Svenningsson. Hon skruvade upp ljudet.
– Lyssna, uppmanade hon. Hon ställde sig framför fönstret med ryggen emot honom igen.
Han lyssnade på texten
” Ingen sommar utan himmel, ingen skönhet utan dig. Ingen tanke utan bilder, inga stormar utan dig. Du gör mig vacker, gör mig hungrig, gör mig tankspridd, gör min dag, du gör mig lycklig, gör mig ensam, du gör mig tokig, ingen kan ta denna längtan som du gav, ingen kan ta denna känsla som jag har. Det jag behöver är någon som du. Det jag behöver är att vara hos dig nu. Det jag behöver är det bara du som har. Lova mig att alltid finnas kvar. Läs mer